Nej. JO kan inte ändra eller upphäva domstolarnas avgöranden, bestämma att de ska ändras eller förordna att ett ärende ska tas upp till ny behandling i domstol.

JO är inte ett alternativ till det lagstadgade systemet för ändringssökande eller ett rättsmedel som kompletterar det. Enligt 3 § 3 mom. i Finlands grundlag utövas den dömande makten i Finland av oberoende domstolar, i högsta instans av högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen. JO ska enligt 109 § 1 mom. i grundlagen övervaka att bland annat domstolarna följer lag och fullgör sina skyldigheter. JO kan inte ingripa i hur en domstol har utövat den prövningsrätt som enligt lag tillkommer den, såvida inte denna prövningsrätt har överskridits eller missbrukats.

JO undersöker inte klagomål som berör ett ärende som för närvarande behandlas av en domstol eller någon annan myndighet eller ett ärende där ändringssökande pågår eller i vilket ändring ännu kan sökas.

JO undersöker i regel inte ärenden där det finns någon annan rättsskyddsväg som är primär i förhållande till JO:s klagomålsförfarande, till exempel en specialombudsman. 

Om det inte finns särskilda skäl att göra det, undersöker JO inte över två år gamla ärenden.

Du kan enligt eget val anföra ett klagomål antingen till JO eller justitiekanslern, eftersom deras uppgifter och befogenheter i huvudsak är desamma.

JO och justitiekanslern undersöker inte samtidigt samma ärende, utan klagomålet undersöks av den laglighetsövervakare som först tagit emot klagomålet.

De högsta laglighetsövervakarnas har samma behörighet att övervaka lagligheten i myndigheternas och privata aktörers verksamhet när de sköter offentliga uppdrag. Enligt lagen om fördelningen av uppgifter mellan justitiekanslern i statsrådet och riksdagens JO överför JO och justitiekanslern dock i regel ett ärende sinsemellan till den laglighetsövervakare till vilken behandlingen av ärendet har koncentrerats i lag. 

Övervakningen av tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna på individnivå och i synnerhet övervakning av rättigheterna för och bemötandet av personer i sårbar ställning har koncentrerats till JO. Justitiekanslerns laglighetsövervakning inriktas på att granska strukturella frågor som gäller tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna när den offentliga förvaltningen utvecklas.

I praktiken gäller största delen av de ärenden som överförs sådana frågor som koncentrerats till JO och de överförs från justitiekanslersämbetet till JO:s kansli. Klaganden underrättas alltid om överföringen.

Nej. Laglighetsövervakarna övervakar inte varandras verksamhet. Om justitiekanslern redan har undersökt klagomålet, tas ett klagomål i samma ärende inte längre upp till ny undersökning i JO:s kansli utan särskilda skäl.

Med tanke på medborgarnas rättsskydd är det viktigt att var och en kan föra sitt ärende till någondera laglighetsövervakaren för prövning.

Förutom att använda den elektroniska blanketten kan klagomålet också skickas per post eller e-post eller lämnas in till JO:s kansli.

Kansliet är öppet kl. 9–15. Adressen är Arkadiagatan 3, andra våningen.

Behandlingen av klagomålet går snabbare om du bifogar de viktigaste handlingarna i ärendet.

Bifoga fullmakt om du klagar på en annan persons vägnar.

När JO handlägger ett klagomål, följs lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Enligt lag är till exempel uppgifter om klagandens hälsotillstånd och sociala förmåner alltid sekretessbelagda.

Den som klagomålet gäller får reda på klagandens namn när hen hörs med anledning av klagomålet.

Innan ett ärende avgörs tar JO i varje enskilt fall ställning till om handlingarna skall vara offentliga eller inte.

Redogörelsen över klagomålets avgörande kan publiceras på JO:s webbplats så att sekretessbelagda uppgifter har raderats.

Om du vill veta hur långt behandlingen av ett klagomål kommit kan du fråga justitieombudsmannens registratorskontor, tfn 09 432 3381, eller den föredragande som behandlar klagomålet.

Målet är att det ska ta högst ett år att behandla klagomålsärenden.

Om klagomålet inte leder till någon egentlig undersökning får du i allmänhet svar inom tre månader.

Riksdagens JO-kansli ger inte allmän juridisk rådgivning, svarar inte på frågor av allmän karaktär och fungerar inte som ombud för någon. JO undersöker ärenden endast utifrån klagomål. Klagomålen ska vara tillräckligt specificerade och detaljerade för att de ska kunna undersökas.

Det lönar sig att beakta att möjligheterna att i efterhand utreda innehållet i diskussioner med myndigheterna är mycket begränsade i ett skriftligt klagomålsförfarande, eftersom det i allmänhet inte är möjligt att få en exakt utredning om innehållet i dem. Det är också möjligt att de som deltar i diskussionen har egna förväntningar eller till exempel en annan kännedom än samtalspartnern om det ärende som diskuteras, vilket kan påverka uppfattningen om diskussionens innehåll. Vanligtvis blir det ännu svårare ju längre tid som gått sedan samtalet.

Klagomålet kan på förhand diskuteras med någon av tjänstemännen vid JO:s kansli. De kan nås via riksdagens växel, tfn 09 4321. Ett personligt möte förutsätter tidsbokning.

Ett klagomål börjar undersökas först efter att ett skriftligt klagomål har anhängiggjorts. JO eller BJO fattar beslut om undersökning av klagomålet.

Du kan framföra ett fritt formulerat klagomål eller använda blanketten för klagomål. Blanketten kan också beställas från JO:s kansli, tfn 09 *4321.

Du behöver inte anlita en jurist.

Ja, det får du. Men var noggrann med att skriva så tydligt att texten är läslig.

Nej, det kostar ingenting. Ingen avgift för undersökning av klagomål.