Hur klagar man?

Du kan lämna in ett klagomål till riksdagens justitieombudsman om du misstänker att en myndighet, en tjänsteinnehavare eller en privat aktör som sköter ett offentligt uppdrag inte har följt lagen eller fullgjort sina skyldigheter eller om du misstänker att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna inte har tillgodosetts på behörigt sätt i dessa aktörers verksamhet.

Innan du lämnar in ett klagomål lönar det sig i många fall att direkt kontakta den myndighet som du anser att förfarit på ett lagstridigt sätt. Det är möjligt att problemet kan lösas snabbt på det här sättet.

Justitieombudsmannen undersöker inte

• ärenden mellan myndigheter, såvida det inte är fråga om till exempel att behandlingen av ett ärende fördröjts eller en tjänsteinnehavares beteende
• klagomål som gäller ett ärende som är äldre än två år, om det inte finns särskilda skäl till det.

Ett klagomål kan anföras av en person ensam eller tillsammans med andra. Klagomål kan också anföras på en annan persons vägnar. Fullmakt för att anföra ett klagomål på en annan persons vägnar.

Anonyma klagomål registreras, men de undersöks inte.

Undersökningen av ett klagomål är avgiftsfri.

Klagomål kan gälla ett förfarande som strider mot lagen, till exempel:

• en befogenhet som överskridits eller en prövningsrätt som missbrukats
• fördröjning i behandlingen av ett ärende, bristfällig motivering av ett beslut, vårdslöshet, avsaknad av rådgivning, osakligt beteende eller något annat förfarande som strider mot en god förvaltning
• en kränkning av de grundläggande fri- och rättigheterna eller de mänskliga rättigheterna
   

Över vem kan man klaga

Du kan också lämna in klagomål hos justitieombudsmannen om inrättningar som sköter offentliga uppdrag. Exempel på sådana är arbetslöshetskassor och försäkringsanstalter. De betalar ersättningar, stöd och pensioner. Även företag som välfärdsområdena köper tjänster av sköter ett offentligt uppdrag. Till exempel ett barnhem kan vara ett sådant företag.

Justitieombudsmannens tillsyn omfattar inte:

• riksdagen i egenskap av lagstiftare, riksdagsledamöterna
• justitiekanslern i statsrådet
• myndigheter i utlandet
• internationella organisationer
• ideella föreningar
• banker och andra företag, såvida de inte sköter ett offentligt uppdrag
• bostadsaktiebolag
• enskilda yrkesutövare, till exempel advokater eller privatläkare
• enskilda personer

Justitieombudsmannen är inte ett alternativ till det lagstadgade systemet för ändringssökande eller ett rättsmedel som kompletterar det. Enligt 3 § 3 mom. i Finlands grundlag utövas den dömande makten i Finland av oberoende domstolar, i högsta instans av högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen. Justitieombudsmannen ska enligt 109 § 1 mom. i grundlagen övervaka att bland annat domstolarna följer lag och fullgör sina skyldigheter. Justitieombudsmannen kan inte ingripa i hur en domstol har utövat den prövningsrätt som enligt lag tillkommer den, såvida inte denna prövningsrätt har överskridits eller missbrukats.

Anmärkningsförfarandet

Den som inom hälso- och sjukvården är missnöjd med sin vård eller bemötandet i samband med den kan lämna in en anmärkning till den ansvariga chefen vid hälso- och sjukvårdens verksamhetsenhet. Innan en anmärkning lämnas in är det bra att försöka reda ut ärendet med de personer som deltagit i patientens vård.

Inom socialvården kan den som är missnöjd med sitt bemötande lämna in en anmärkning till den ansvariga personen vid socialvårdens verksamhetsenhet eller till den ledande tjänsteinnehavaren inom socialvården.

Myndigheten ska besvara anmärkningen inom skälig tid. En anmärkning används inte för att söka ändring i ett beslut. Den kan dock påverka hur verksamhetsenheten i fortsättningen agerar och bemöter klienterna.

Var får jag mer information?

Riksdagens JO-kansli ger inte allmän juridisk rådgivning, svarar inte på frågor av allmän karaktär och fungerar inte som ombud för någon. JO undersöker ärenden endast utifrån klagomål. Klagomålen ska vara tillräckligt specificerade och detaljerade för att de ska kunna undersökas.

Det lönar sig att beakta att möjligheterna att i efterhand utreda innehållet i diskussioner med myndigheterna är mycket begränsade i ett skriftligt klagomålsförfarande, eftersom det i allmänhet inte är möjligt att få en exakt utredning om innehållet i dem. Det är också möjligt att de som deltar i diskussionen har egna förväntningar eller till exempel en annan kännedom än samtalspartnern om det ärende som diskuteras, vilket kan påverka uppfattningen om diskussionens innehåll. Vanligtvis blir det ännu svårare ju längre tid som gått sedan samtalet.

Klagomålet kan på förhand diskuteras med någon av tjänstemännen vid JO:s kansli. De kan nås via riksdagens växel, tfn 09 4321. Ett personligt möte förutsätter tidsbokning.

Ett klagomål börjar undersökas först efter att ett skriftligt klagomål har lämnats in. JO eller BJO fattar beslut om undersökning av klagomålet.