Två framställningar om gottgörelse för kränkningar av de grundläggande fri- och rättigheterna av biträdande justitieombudsmannen

Riksdagens justitieombudsman har i uppgift att övervaka att myndigheter och andra som sköter ett offentligt uppdrag följer lagen och respekterar de grundläggande fri- och rättigheterna. Enligt lagen om riksdagens justitieombudsman kan justitieombudsmannen rikta en framställning till en behörig myndighet om att ett fel ska rättas eller ett missförhållande avhjälpas. 

Enligt vedertagen avgörandepraxis ska kränkningar av de grundläggande fri- och rättigheterna i första hand förhindras och, om detta inte är möjligt, rättas till eller avhjälpas. Om inte heller detta lyckas ska kränkningen gottgöras.

I detta syfte gav biträdande justitieombudsman (BJO) Mikko Sarja två framställningar om gottgörelse i maj.

Handläggning av olycksfall och felaktig besvärsanvisning

I det första fallet 2071/2025 hade besvärsnämnden för olycksfallsärenden bifogat en besvärsanvisning till sitt beslut, genom vilket den avslog den klagandes ansökan om undanröjande av försäkringsanstaltens beslut samt yrkande på muntlig förhandling i anslutning till detta. 

Den klagande lämnade i enlighet med besvärsanvisningen in ett besvär till försäkringsdomstolen, som dock avvisade besväret på grund av att behörighet saknades och påförde den klagande en rättegångsavgift på 270 euro.

BJO ansåg att nämnden hade förfarit på lagstridigt sätt när den gav en besvärsanvisning i en situation där det inte var möjligt att söka ändring. Förfarandet ledde till att den klagandes ärende inte behandlades på behörigt sätt på det sätt som förutsätts i 21 § i grundlagen. Dessutom orsakades den klagande ekonomisk skada och hänvisades utan grund till ändringssökande som saknade rättsliga förutsättningar.

Avlägsnande av stomipåse som säkerhetskontroll

I det andra fallet 3456/2025 krävdes att en fånge efter att kommit tillbaka från en permission och efter ett oövervakat besök bytte stomipåse i närvaro av personalen. Fängelset ansåg åtgärden vara en säkerhetskontroll, som en väktare kan besluta om. 

BJO ansåg dock att byte av stomipåse till sin natur är en åtgärd som ingriper djupt i den personliga integriteten och som kan jämställas med en kroppsbesiktning. Denna tolkning stöddes också av Brottspåföljdsmyndighetens enhet för juridiska frågor och justitieministeriet.

Villkoren för att utföra en kroppsbesiktning är enligt fängelselagen klart högre än för en säkerhetskontroll och beslut om kroppsbesiktning fattas av fängelsets enhetschef. Före åtgärden borde man således ha bedömt om de strikta villkoren i lagen uppfylldes. BJO ansåg att fångens i grundlagen tryggade rätt till personlig integritet och människovärdigt bemötande inte uppfylldes på grund av det lagstridiga förfarandet.

BJO skickade sitt beslut till Statskontoret för behandling med stöd av lagen om statens skade-ståndsverksamhet.

Biträdande justitieombudsman Mikko Sarjas avgöranden 2071/2025 och 3456/2025 har publicerats (på finska) på justitieombudsmannens webbplats på adressen www.ombudsman.fi.

Mer information ger referendarieråd Juha Niemelä (2071/2025), tfn 09 432 3356 och äldre justitieombudsmannasekreterare Matti Vartia (3456/2025), tfn 09 432 3378.