Justitieombudsmannen: Konsekvenserna av kraven på informationssäkerhet vid deltagande i asylsamtal på distans för valet av biträde behöver utvärderas

Riksdagens justitieombudsman (JO) Jari Råman har bedömt Migrationsverkets praxis där den asylsökandes biträde kan delta i asylsamtalet på distans endast om biträdets organisation har ingått ett separat informationssäkerhetsavtal med verket.

JO anser att denna praxis inte är lagstridig eller överskrider Migrationsverkets prövningsrätt. Han anser likväl att den avtalsbaserade modellen är problematisk och uppmanar verket att bedöma dess nödvändighet och inverkan på rätten att välja biträde.

I beslutet understryker JO att det är mycket viktigt att säkerställa informationssäkerheten under asylsamtalen. De metoder som används ska emellertid stå i rätt proportion till det mål som eftersträvas. Enligt JO förutsätter lagstiftningen att informationssäkerheten säkerställs, men den förpliktar inte uttryckligen till att använda ett avtalsbaserat förfarande, utan det är Migrationsverkets egen administrativa lösning.

JO poängterar att avtalet i praktiken utgör ett villkor för distansdeltagande. Arrangemanget påminner delvis om ett administrativt tillstånd, vilket i sig kan väcka onödiga misstankar om huruvida valet av biträde begränsas i förvaltningsförfarandet. Avtalsförhållandet mellan biträdet och myndigheten är exceptionellt, eftersom ett biträde i regel endast agerar på uppdrag av huvudmannen.

Även om kravet på avtal inte formellt begränsar valet av biträde, kan det i praktiken ha sådana konsekvenser. Om inget avtal har ingåtts, ska biträdet delta i samtalet på plats. Detta kan försvåra deltagandet till exempel när biträdet och klienten befinner sig på olika orter eller samtalet ordnas med kort varsel.

Enligt JO förblir det oklart om den nuvarande avtalsmodellen är nödvändig för att säkerställa informationssäkerheten eller om samma mål kan uppnås med mindre begränsande metoder. Han konstaterar att till exempel lättare informationssäkerhetsförbindelser eller distansdeltagande från myndigheternas lokaler på olika orter i tillräcklig utsträckning kan säkerställa informationssäkerheten och samtidigt minska de praktiska hindren för biträdets deltagande. Samtidigt konstaterar han att advokaterna redan är bundna av strikta skyldigheter i fråga om informationssäkerhet.

JO observerade inget lagstridigt förfarande i ärendet och vidtog inga åtgärder. Han delgav emellertid Migrationsverket sin åsikt och bad verket bedöma sin praxis. Verket ska före utgången av september 2026 meddela JO om eventuella åtgärder.

JO fäste dessutom uppmärksamhet vid myndighetens skyldighet att besvara förfrågningar på behörigt sätt.

Avgörandet EOAK/2047/2025 kan läsas på riksdagens justitieombudsmans webbplats www.ombudsman.fi.

Mer information fås av referendarieråd Jari Pirjola, tfn 09 432 3361.