Allvarliga brister på äldreboenden – välfärdsområdenas egenkontroll fungerade inte efter sänkt personaldimensionering

Biträdande justitieombudsman Maija Sakslin: Vid de inspektioner som genomfördes år 2025 upptäcktes flera situationer där god vård och omsorg för de boende inte hade tillgodosetts eller där den tydligt hade äventyrats.

På uppdrag av biträdande justitieombudsman Maija Sakslin genomfördes år 2025 flera inspektioner i enheter som erbjuder heldygnsomsorg för äldre. Vid inspektionerna bedömdes kvaliteten och innehållet i de tjänster som tillhandahålls socialvårdens klienter. Syftet var att utreda hur lagändringen om personaldimensionering har påverkat personalens arbete och kvaliteten på den service som klienterna får. Särskild uppmärksamhet ägnades åt om klienternas grundläggande fri- och rättigheter hade begränsats och vilka begränsningsåtgärder som hade använts.

Utifrån inspektionsobservationerna hade personaldimensioneringen i flera enheter sänkts utan en separat bedömning av klienternas servicebehov eller funktionsförmåga, vilket strider mot lagen. Vårdarnas arbetstid räckte inte till för alla arbetsuppgifter, och den sänkta personaldimensioneringen hade försämrat vårdens kvalitet. Uppgifter som hör till den grundläggande omsorgen blev ogjorda, och personalen hade inte tid för närvaro, meningsfulla aktiviteter eller utevistelse med klienterna. Inte heller hade personalstyrkan förstärkts under terminalvård. Ett flertal brister upptäcktes i användningen och dokumentationen av begränsningsåtgärder.

Biträdande justitieombudsman Maija Sakslin betonar att en sänkning av personaldimensioneringen som leder till att personalen tvingas använda begränsningsåtgärder på grund av otillräcklig bemanning är olaglig och kränker de utsatta klienternas grundläggande och mänskliga rättigheter. Välfärdsområdenas egenkontroll har inte fungerat i samband med lagändringen om personaldimensioneringen.

Biträdande justitieombudsman Sakslin: Det är en allvarlig brist att det fortfarande saknas lagstiftning om förutsättningarna för, förfarandena kring och uppföljningen av användningen av begränsningsåtgärder. I avsaknad av lagstiftning har hon i sin laglighetsövervakning förutsatt att varje enhet ska ha anvisningar för att minska och avveckla användningen av begränsningsåtgärder samt att personalen ska känna till förutsättningarna för att begränsa grundläggande fri- och rättigheter. Hon har påskyndat beredningen och genomförandet av både lagstiftningen och de nationella anvisningarna.

Biträdande justitieombudsmannen har styrt användningen av begränsningsåtgärder i flera beslut och inspektionsprotokoll, bland annat 2838/2025, 2803/2025, 6255/2024, 2474/2024, 1497/2023, 3014/2022, 7866/2020, 4180/2020 ja 3187/2020. Besluten finns att läsa (på finska) på webbplatsen www.ombudsman.fi. En begränsningsåtgärd föreligger när en åtgärd inskränker en persons grundläggande rättigheter, såsom självbestämmanderätten eller rörelsefriheten. Exempel på begränsningsåtgärder är användning av grenhöftbälte, hygienoverall eller uppfällning av sänggrindar.

Mer information ges av referendarieråd Lotta Hämeen-Anttila, tfn 09 432 3353.