Justitieombudsmannen bedömer att Försvarsmaktens lönearrangemang för personalorganisationernas ordförande strider mot rättsprinciperna inom förvaltningen

Justitieombudsmannen (JO) Jari Råman har bedömt Försvarsmaktens förfarande där ordförandena för personalorganisationerna inom militärbranschen har fått lön under tjänstledigheten. Personalorganisationerna har återbetalat de utbetalda lönerna till Försvarsmakten. Enligt JO stred arrangemanget både mot ändamålsbundenhetsprincipen som ingår i rättsprinciperna inom förvaltningen och mot kravet på opartisk behandling av tjänstemän.

JO utredde ärendet med anledning av en artikel som publicerades i Ilta‑Sanomat den 20 oktober 2024. Försvarsmakten hade beviljat tre av sina tjänstemän tjänstledighet då de var ordförande för personalorganisationer inom militärbranschen och betalat lön till ordförandena under tjänstledigheten. Personalorganisationerna har återbetalat lönerna till Försvarsmakten inklusive bikostnader.

JO bedömde att det primära syftet med arrangemanget är att bevara förmåner som är knutna till militärpensionen. Ett sådant förfarande skulle anses strida mot kravet på ändamålsbundenhet som ingår i rättsprinciperna inom förvaltningen.

I ärendet begärdes utredningar från finansministeriet, försvarsministeriet och Huvudstaben. Av de erhållna utredningarna framgår det inte på ett övertygande sätt hur lönebetalningsarrangemanget för ordförandena i personalorganisationerna inom militärbranschen tjänar skötseln av Försvarsmaktens uppgifter enligt lagen om försvarsmakten. JO instämde i försvarsministeriets bedömning att det saknar avgörande betydelse huruvida ordföranden i sitt intressebevakaruppdrag fortfarande är i aktiv tjänst i en militär tjänst eller har en uppgift i krigsorganisationen, såsom det hade motiverats i Huvudstabens utredning och i organisationsvisa protokoll.

JO ansåg också att finansministeriets uppfattning om att förfarandet suddade ut skillnaden mellan avlönad och oavlönad tjänstledighet var motiverad. JO bedömde att lönearrangemanget till sitt innehåll delvis motsvarade avlönad tjänstledighet, trots att det har utformats som ett separat avtalsarrangemang. En tjänstledig tjänsteman har fått lön som personalorganisationen har återbetalat jämte bikostnader till ämbetsverket, samtidigt som tjänstemannen har kvarstått inom militärpensionssystemet.

Dessutom ledde arrangemanget till att ordförandena behandlades annorlunda än övriga tjänstemän. Ordförandena behöll sina förmåner enligt militärpensionssystemet under tjänstledigheten, medan försvarsmaktens övriga tjänstemän som var tjänstlediga för arbete hos en annan arbetsgivare inte gjorde det. JO ansåg att det inte har framförts godtagbara skäl för en sådan avvikande behandling.

JO delgav Huvudstaben sin uppfattning. Vidare ansåg justitieombudsmannen att det fanns skäl för försvarsministeriet att vidta åtgärder med anledning av ärendet och ministeriet ombads meddela sina åtgärder till justitieombudsmannen senast den 2 oktober 2026.

Avgörandet EOAK/5821/2024 har publicerats (på finska) på riksdagens justitieombudsmans webbplats www.ombudsman.fi.

Mer information fås av referendarierådet som sektionschef Kristian Holman, tfn 09 432 3368.